Hon var Astrid Lindgrens ”bodyguard” i 50 år

En tidig höstdag 1952 klev 15-åriga Kerstin Kvint in genom dörrarna till bokförlaget Rabén & Sjögren för att göra sin första dag som kontorsflicka. Efter lunch fick hon hälsa på förlagsredaktören Astrid Lindgren, en 45-årig vänlig kvinna som var helt klädd i svart efter att nyligen ha förlorat sin make Sture Lindgren. Den kända barnboksförfattaren insisterade på att bara bli kallad Astrid, utan tant före.

Det blev början på en 50 år lång arbetsgemenskap.

– För några år sedan bestämde jag mig för att skriva ner och berätta allt innan mitt minne går förlorat, säger Kerstin. Om inte annat så för min egen och mina barns skull. Jag satt som i trans och skrev, allt kom tillbaka till mig.

Boken ”Astrid och jag” beskriver deras samarbete decennium för decennium. Kerstin fick så småningom ansvar för utlandsrättigheterna och deras kontakt fördjupades de sista 20 åren i Astrid Lindgrens liv. Efter att ha gått i pension från förlaget 1970 arbetade författaren hemifrån och skrev några av sina viktigaste böcker, som Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter.

– I början av åttiotalet var Astrid väldigt trött och sade till mig ”Nu vet jag inte hur jag ska orka med breven från barnen längre.” Hon hade haft lite hjälp av en svåger men han var sjuk. Jag erbjöd mig att komma hem till henne varje vecka och ta hand om hennes privata korrespondens.

På förlaget bemöttes Kerstin Kvint lite hånfullt när hon tog tjänstledigt först en, sedan två dagar i veckan. Att hon som exportchef och ansvarig för utlandsförsäljningar skulle sänka sig till att bli assistent hemma hos Astrid Lindgren. Men arbetsdagarna i författarens hem på Dalagatan blev heliga för Kerstin Kvint.

– Första åren såg Astrid alltid till att det fanns nybryggt kaffe och småkakor från Liselottes bageri på Norrtullsgatan när jag kom. När hon blev äldre och fick dåliga ögon behövde hon mycket mer hjälp och vi kom varandra väldigt nära. Jag ordnade med precis allting, från regeringsuppvaktningar till att bada henne och så småningom när hon blev tröttare också laga hennes frukost när jag kom på morgonen.

Jag ordnade med precis allting, från regeringsuppvaktningar till att bada henne.

Kerstin beskriver sig, halvt skämtsamt halvt på allvar, som Astrids bodyguard. Hon har sett statsråd kasta sig ner på golvet framför Astrids fötter, presidenter och drottningar tassa på tå och allsköns kändisar påstå att de var nära vänner till Astrid Lindgren. Alla ville ha en bit av henne.

– Herregud, som folk betedde sig så fort de kom i närheten, som om de tillbad henne. Jag fick vara med om väldigt mycket.

Kerstins bok är fylld med beskrivningar av vardagliga och festliga situationer. Av resor och högtider, balunser och enkla måltider, hyss, skratt och nära samtal. I år är det 50 år sedan ”Bröderna Lejonhjärta” kom ut och Kerstin minns tydligt 1973.

– Först fick Astrid ganska mycket kritik för boken. Det ansågs hemskt att skriva för barn om döden. Men i själva verket var det tvärtom, ”Bröderna Lejonhjärta” fungerade som en tröstebok. Det var den första boken Astrid skrev efter pensionen, hon lade ner extremt mycket tid på skrivandet och det blev en verklig försäljningssuccé. Den blev också viktig för vuxna, jag vet inte hur många brev vi fick från föräldrar som förlorat sina egna barn.

På somrarna bodde Astrid Lindgren i sitt hus i Furusund norr om Stockholm och Kerstin Kvint reste ut med högar av brev som behövde åtgärdas. Foto: Privat

Idén till ”Bröderna Lejonhjärta” fick Astrid Lindgren på en tågresa i Värmland en tidig morgon där hon såg en nästan överjordiskt vacker soluppgång. Hela himlen var rosafärgad över sjön Fryken och hon fick en vision av en annan dimension, ett annat land som vi inte känner till. Och på Vimmerby kyrkogård hade hon många gånger sett en gravsten med texten ”här vila späda bröderna Fahlén, döda 1860”. Kerstin Kvint fick läsa historien tidigt.

– Jag hade lyckan att kunna ta med mig korrektur på ”Bröderna Lejonhjärta” hem till mina barn och läste högt för min son som var åtta år. Han var helt fångad.

Fortfarande 50 år senare syns ofta raderna ”Vi ses i Nangijala” i dödsannonser, som bärare av hoppet om att allt inte är oåterkalleligt slut.

Varför är Astrid Lindgren fortfarande så aktuell och betydelsefull?

– Hon glömde aldrig hur det var att vara barn eller att ha det svårt och var väldigt nära sina känslor. När hon var ledsen var hon så enormt ledsen, när något gräsligt hänt i världen kunde hon sitta och storgråta över matbordet. När kriget i Ukraina började tänkte jag mycket på henne och hur hon hade gråtit floder. Hon avskydde våld i alla former och skulle ha hatat Putin lika mycket som hon hatade Hitler.

Slår hon an något typiskt svenskt?

– Nej, precis tvärtom. Hon slår an något universellt mänskligt som barn i hela världen känner igen. Hon skildrar barn som de är, gemensamma drag oavsett vilka länder de bor i. Hur de leker, tar fram en boll och relaterar till varandra. Hennes språkbehandling var också extremt bra från första boken.

Kerstin Kvints bok ”Astrid och jag”. Foto: Pressbild

Vad säger du om nyinspelningarna av Saltkråkan och Ronja?

– Jag är lite konservativ och Saltkråkan-filmerna betydde mycket för mig och min familj. Så jag kommer inte att springa benen av mig för att titta. Astrids dotter, Karin Nyman, och jag enades om att inte se pjäsen på Stadsteatern (skratt). Men det viktigaste är att Astrid och hennes verk får leva vidare.

Vilken av Astrid Lindgrens figurer bär du närmast ditt hjärta?

– Pippi. Jag var nio år när den första boken kom 1945 och min bror kom hem från biblioteket och sade ”Det här är något kul som du måste läsa.” Jag tyckte den var så roligt skriven och gillade att Pippi vågade vara uppkäftig. ●

Alltid aktuella Astrid

”Ronja Rövardotter” spelas in på nytt i år av Viaplay. Tolv avsnitt, uppdelade på två säsonger med premiär i slutet av 2023, I rollistan bland andra Pernilla August och Johan Ulveson.

”Jul med Astrid Lindgren” är SVT:s nya satsning som ska bli en tradition från julafton 2023. En timmes blandning av klassiska filmklipp och nya animationer av bland annat Nils Karlsson Pyssling, Kajsa Kavat och när Emil har snöbollskrig. 

Ny tradition från och med nästa jul.

 ”Saltkråkan” kommer i ny version på SVT med planerad sändning 2024, alltså 60 år efter att serien första gången visades på tv. Tio avsnitt som ska utspela sig i nutid men bygga på Astrid Lindgrens manus. 

”Bröderna Lejonhjärta” firar 50-årsjubileum. Nangijala och Nangilima har blivit ett begrepp i allt från dödsannonser till popmusik, som svenska gruppen Smith & Tells hit ”Nangilima”.

Stenografiblocken som Astrid Lindgren skrev sina böcker i dechiffreras och undersöks i ett tvärvetenskapligt projekt hos Svenska Barnboksinstitutet. Framför allt tittar man på utkast och bearbetningar av Bröderna Lejonhjärta och ”Karlsson på taket smyger igen”.

Alma-priset, Astrid Lindgren Memorial Award, beskrivs som ett Nobelpris till barn- och ungdomsförfattare. Delas ut varje vår.

LÄS MER: Babben Larsson: ”Vid 55 sa jag: Sluta dissa dig, sluta väga dig” 

LÄS MER: Lisbeth levde i lyx – nu är hon fattig pensionär