Att misstänkliggöra fredsröster en del av militariseringens natur
Anders Gustafsson går 16/3 till angrepp mot Svenska Freds och kräver att vår verksamhet fråntas statligt stöd. Detta, enligt honom, på grund av att vi agerar PR-byrå åt Putin. För ett par månader sedan undrade han i stället var fredsrörelsen höll hus och varför vi inte protesterade mot Putins aggressioner. Vi protesterade både innan och under invasionen, men när den vetskapen nu nått Gustafsson är problemet i stället att vi protesterar på fel sätt.
Att civilsamhället och röster för fred misstänkliggörs är del av militariseringens natur. Att utmåla oss som naiva landsförrädare eller nyttiga idioter likaså. Detta gäller inte enbart i Sverige utan freds- och människorättsaktivister i bland annat Ryssland, där många stämplas som utländska agenter. Ett starkt civilsamhälle är för alla länder en oerhört viktig del av demokratin. Att Gustafsson föreslår att Svenska Freds statsanslag borde dras in är ett tydligt exempel på att många vill tysta dessa röster. Sett till senaste tidens stora medlemsökning hos Svenska Freds är de rösterna både efterfrågade och viktigare än någonsin.
För att stärka sin tes citerar Gustafsson en intervju med mig från tiden innan Rysslands folkrättsvidriga invasion. Där lyfte jag att mycket hade kunnat göras för att undvika den militära upptrappning som då var ett faktum. Svenska Freds var djupt oroade över Putin-regimens agerande och såg avspänning och deeskalering som nödvändig för att minska risken för krig. Vi betonade att en global upprustningstrend lett till att diplomatins verktyg under lång tid prioriterats ner.
I en mediedebatt som domineras av krav på militär upprustning är det smickrande att Gustafsson tillskriver Svenska Freds så stor betydelse. Vår uppfattning är dock att röster för nedrustning och alternativ till militära lösningar får marginellt utrymme i debatten. Gustafsson gör även den helt felaktiga tolkningen att Svenska Freds har litat på Putin. Under många år har vi protesterat mot regimens agerande, mot att ryska oliktänkande tystas och krävt ökat stöd till den ryska demokratirörelsen för att stärka deras arbete. Ett stöd som tvärtom minskat.
Vi var många som kände stor bestörtning när Ryssland invaderade Ukraina i strid mot folkrätten den 24 februari. Det värsta tänkbara hade hänt. Svenska Freds har i snart 140 år jobbat för att krig inte ska bryta ut, för att konfliktförebyggande metoder ska prioriteras och att detta ska göras i tid. Inga snabba lösningar eller militära medel kan skapa hållbar fred. Inte heller få slut på ett fruktansvärt krig.
Svenska Freds har sedan vi grundades 1883, utöver att bland annat ha avvärjt ett krig mellan Sverige och Norge, verkat för hållbar fred och säkerhet som inte bygger på avskräckning och militarisering. Det är del av vårt uppdrag att synliggöra förebyggande arbete och upprustning av diplomatin för att fler krig inte ska bryta ut. Ett arbete som måste prioriteras i tid och ett perspektiv som Gustafsson vill tysta.
Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds
